Kampen mot kanelbullen

Första veckan med nya vanor gick lättare än vad jag hade förväntat mig. Jag är inte längre sugen på det där mellanmålet vid 3 tiden som jag vanligtvis är utan med en mer bastant lunch klarar jag mig genom dagen utan problem. Mitt största problem är att undvika pastan, för jag älskar verkligen pasta. Det finns få saker som jag är sugen på som just pasta men efter den här veckan har suget kommit mer och mer sällan. Det var till och med relativt lätt att stå emot den där kanelbullen på fredagsfikat på jobbet. Visst, jag kanske kollade på dem som åt sin bulle med en hungrig blick av avundsjuka men jag tog ingen, och det är väl det som räknas?

Att vara med på alla events utan att behöva släppa på sin kost har alltid varit en utmaning för mig men i fredags satt jag med, var social och drack min Bon Aqua och det kändes faktiskt inte så jobbigt som jag hade trott. Det känns lite som vi har en sådan stark fika kultur i Sverige att folk alltid pikar en lite lätt när man inte tar den där bullen, kan det kanske handla om att dem känner sig dåliga om inte alla tar del av synderna?

På lördagen var det kalas och det första jag såg när jag vaknade upp var en bild på en semletårta, och jag som älskar semlor. Jag fick direkt sätta mig själv i fokus och samma sak gällde här, var hård, våga säga nej och sätt dig själv i första hand. Min sambo har en förmåga av att säga ” Ska du inte ha en liten bit i alla fall?” men denna gång sa jag strikt nej för jag visste att får jag lite, då vill jag ha mer. Jag ger mig själv en stor eloge för denne vecka stod jag emot alla frestelser, nu ska det bli en vana. Jag kan, jag kan, jag kan.

Viktnedgång 0.5 kg