- in coaching , Testemonial by Anders Björk
"Vet du vad, jag mår så himla bra just nu. Fysiskt, psykiskt och mentalt. Det var länge sedan jag kände mig så stark, utvilad, lugn, harmonisk och pigg. Jag är nöjd med mig själv och hur mitt liv ser ut. Jag har landat i min kropp, i mina rutiner och mina prioriteringar.
Kroppen mår bra! Ingen styrketräning förra veckan. Något som tidigare skulle fått mig att tycka att det var en skitvecka. Nu känner jag bara att jag gjorde det jag kunde och ville för att få det så bra som möjligt. Jag tog tag i lite hemarbete som behövdes vilket gav mig sinnesro. Men efter en vecka från gymmet så ska det bli riktigt roligt att köra ett pass i morgon. Tänkte passa på att gå på ditt yogapass efteråt, något som jag känner att jag glömt bort lite när jag fokuserat på styrketräningen.
Jag tycker nästan att jag uppnått mina mål. Jag vill fortfarande driva mig att bli ännu lite starkare och det får gärna synas :-)"
Min kompis Gymmet och jag
För snart ett år sedan träffade jag min kompis Gymmet för första gången. Eller, egentligen träffades vi första gången redan i slutet av 90-talet. Vi inledde då en kort relation men den rann ut i sanden ganska snart. Man kan säga att ett ömsesidigt tycke inte uppstod…
Men i september 2017 sprang jag på en gemensam bekant, vi kan kalla honom för Anders. Han gjorde ett test på mig, Scanning (InBody). Det var alltigenom inte bara en trevlig upplevelse. Anders meddelade frankt att jag behövde gå ner ett par kilo i vikt och förbättra min muskelstyrka. Han ville gärna låta mig träffa Gymmet som han menade skulle vara till stor hjälp för mig. Jag är inte den som man sätter sig på så jag meddelade bestämt att jag träffat Gymmet tidigare och att vi inte riktigt passade för varandra. Men samtidigt… Det gjorde lite ont det där Anders sa om att jag behövde gå ner några kilo. Och jag fick ju testet svart på vitt också så jag kunde se hur illa det var ställt med min muskelstyrka. Jag är inte sämre än att jag kan ändra mig.
Jag gick med på att träffa Gymmet. Men det kändes tufft att göra det helt själv. Eftersom Anders och Gymmet är riktigt bra kompisar så följde jag med Anders en onsdag tillsammans med ett 15-tal andra glada människor för en första bekantskap. Första daten med Gymmet var kanske inte helt och hållet angenäm. Jag skulle nästan dra det till misshandel. Dagen efter kunde jag nämligen inte klä på mig själv så min man fick hjälpa mig att dra tröjan över huvudet på mig… Min och Gymmets relation hade kunnat sluta där och då. Men vår gemensamma vän Anders är enträgen och alltigenom en positivt och inspirerande man. Han fick mig att komma tillbaka. Jag och Gymmet hittade en rutin, vi började ses varje vecka, men alltid tillsammans med Anders och resten av gänget.
Jag var fortfarande ganska osäker på Gymmet, man kan säga att vi var ytligt bekanta med varandra. Jag var dock ganska nyfiken på Gymmet och vad en djupare relation skulle kunna innebära. Så jag tog kontakt med Anders och bad honom om råd. Eftersom Anders älskar Gymmet så var han såklart positivt inställd till mitt initiativ och lovade att hjälpa mig. Sagt och gjort. Jag, Anders och Gymmet började ses varje vecka på egen hand. Anders gav små tips och råd så att jag och Gymmet skulle komma närmare varandra och bli tryggare tillsammans. Jag fick också förslag på aktiviteter som jag skulle göra själv tillsammans med Gymmet ett par dagar i veckan. Det var guld värt! Det blev enkelt och roligt att träffa Gymmet och som en bonus blev jag starkare, gladare och smalare!
Jag började känna mig hemma med Gymmet men vi fortsatte också att hänga alla tre. Då tar sig vår vänskap andra uttryck. Den där Anders kan nämligen vara ganska så bossig. Han bestämmer gärna vad vi ska göra. Och han ska alltid dra det så långt det bara går. Om jag t ex känner att nu har vi dragit släden fram och tillbaka några gånger och det kanske är dags att hitta på något annat kul. Ja då tycker Anders att vi ska skoja till det med en extra vikt på släden och så ska vi dra den en gång till. Jag och Gymmet brukar finna oss i det. Vi låter Anders bestämma. Vi vet nämligen att han gör det för vår skull. Och efteråt brukar kroppen vara hög på endorfiner – det gillar jag och Gymmet 
Nu har vår vänskap djupnat. När vi inte ses på några dagar så saknar jag Gymmet. Anders hänger med oss ibland, men i ärlighetens namn sker det mest på sociala medier nu för tiden. Jag och Gymmet ses flera gånger i veckan. Oftast hänger vi för oss själva men vi har inte glömt bort onsdagsgänget. Ibland får min man följa med mig och Gymmet, det är också mysigt. Det finns ingen svartsjuka mellan Gymmet och min man. Eller nu ljög jag lite. Det händer att min man tycker det är orättvist att jag hinner träffa Gymmet oftare än vad han gör. Men jag brukar svara att det där har med prioriteringar att göra. Jag har tex valt att inte träffa min kompis TV lika ofta. Och min kompis TV bryr sig inte så mycket om att jag försvinner ett par timmar då och då till Gymmet.
Till alla er som liksom jag känner er lite osäkra på Gymmet. Beakta mitt råd att ge Gymmet en chans. Ge det lite tid och du kan få en vän för livet
Vill du också göra en förändring, anmäl dig till nästa omgång här.
Johanna
Jag är nöjd med mig själv och hur mitt liv ser ut. Jag har landat i min kropp, i mina rutiner och mina prioriteringar.
