Min första vecka

First week done och jag är nu igång officially! Boom to the boom!

Det var längesen jag mötte så många motgångar och framgångar, på samma gång! Psyket blev helt omtumlat och min kropp försökte hinna med att le och gråta samtidigt ungefär. Det hela ledde till att jag dagligen fick tankeställningar och uppföljning från Anders som jag fick tänka på istället för allt annat som hände runt omkring mig. Dem som jag lät påverka mig negativt i slutändan. Det tog inte bara en minut för min hjärna och kropp att förstå att “Jaha, behandlar jag mig själv som skit nu”. Jag förstår ju såklart men att inte min kropp och mitt huvud förstod, gjorde det svårt för mig själv att samarbeta med min kropp. Jag gjorde ju inte det som var bäst för själen eller kroppen. Jag tränade inte, jag tänkte för mycket, överanalyserade, åt skräpmat och för lite riktig mat. Kollade alldeles för mycket på film och serier och förlorade där någon timme sömn varje natt. Jag misshandlade mig själv och grävde ner mig själv sakta men säkert. Men där, som sagt, fanns min coach och lyfte upp mig. “PUH, vilken tur” känner jag idag när jag får titta tillbaka på bara en vecka och ser på mig själv vad jag lärt mig och hur jag utvecklats. Jag blir rent ut sagt stolt och då har jag bara kört en vecka! Vart kommer detta sluta?

“Men jag klarar inte det, jag har ont”

Detta var väl mina mest berömda ord i offerkoftan. Jag skyllde hela tiden på min smärta, som jag inte gjorde något åt. Då ska man ju visst tycka synd om folk när de gräver ner sig för absolut ingen anledning. Enligt mig själv grundat på min resa jag precis inlett så är det sådan stor skillnad på att inte göra något åt det som tynger ner en och att faktiskt kämpa och vara en människa som det går både upp och nerför i livet. Tycker det är så viktigt att se sig som en människa för det är ju just precis det vi är, vi är inte robotar. Vi drivs av känslor, tankar och mål. Det lönar sig ju inte då att bara le och se bort ifrån sina problem, ta tag i dem direkt istället! Varför ska man i så fall samla på sig problem och bara låta dem bli fler och fler samt större och större? Man mår ju bara dåligt av det och varför vill man må dåligt? En fråga jag tycker är värd att fråga sig själv och sedan svara på den själv. Mitt svar blev att jag såklart inte vill må dåligt. Jag tyckte så synd om mig själv och jag trodde verkligen inte att det kunde fixas. Jag såg inte positivt alls på framtiden. Vilket jag nu står för att jag trott, sagt och gjort men nu är i helt andra tankebanor. Jag ser positivt på min framtid. Det spelar ingen roll vad jag gör, bara jag har ett hälsosamt förhållande till mig själv och trivs med den jag är. Därför jobbar jag med mig själv inifrån och ut idag.

Jag förtjänar den här förändringen och jag förtjänar att må bra.

Förändringar under veckan

Första veckan som jag inledde detta började jag även på riktigt på jobbet efter att ha haft en vecka med upplärning. Så att inleda dessa två stora förändringarna i mitt liv samtidigt var en kamp som hette duga. Jag är glad att jag  klarade jag av utan större blåmärken i själen. Jag känner nu för tiden att jag lär mig mer och mer att komma tillbaka från jobbiga perioder snabbare än vad jag gjorde tidigare. Det tar inte lika mycket på krafterna när det är något litet negativt som händer. Visst är det jobbigt men jag lägger inte lika mycket energi för att bearbeta det. Jag tar tag i det direkt och sen är det bra. Behöver och vill lägga energi på det positiva som händer och mina nära och kära. Där vill jag lägga min energi. Inte på att tycka synd om mig själv och tro att någon hjälte ska komma och rädda mig från mitt “jobbiga” liv.

Ett stort framsteg jag gjort denna veckan är att jag faktiskt förstår att jag ska skynda mig, fast långsamt. Så jag får ju just nu rätt hjälp av helt rätt person och helt rätt företag! Den känslan av att skynda sig har alltid stressat mig otroligt och därför jag alltid varit rädd och backat. Jag vet att denna processen och utvecklingen kommer ta tid, men det får det mer än gärna göra för jag känner mig inte stressad över det längre. Det känns så otroligt skönt. Jag känner mig lugn och harmonisk i själen. Något jag verkligen behövde, speciellt när jag flyttade ifrån Oslo. Jag har även lärt mig att filtrera mina tankar direkt när jag får dem. “Behöver jag tänka denna tanken nu eller någonsin?” “Kommer denna tanken att hjälpa mig nu eller kan jag strunta i den?” Dessa tankar jag bytt till att tänka. Det fungerar mycket bättre för mig. Jag kastar bort en tanke om jag inte känner att den kommer hjälpa mig i det jag behöver ha hjälp med just nu. Det känns så befriande, jag är inte längre fånge i mina egna tankar utan nu är det jag som bestämmer!

Mina mål

Jag har även kommit på några fler delmål för mig själv. Jag ska den 1 juni kunna ställa mig i ett badhus och inte skämmas över min kropp. Jag ska dels jobba med mina tankar men träna ännu mer för jag vill trivas även i min kropp. Detta datumet finns nu i min kalender och jag ska genomföra detta!

Det finns många saker jag är rädd för, därför jag inte tagit beslut om dem tidigare. Jag ska alltså till 1 juni känna mig mer modig, inte så himla rädd för saker och den enda gången jag backar ska vara när jag tar sats!

Ännu ett mål som jag satt som jag ska knäcka redan nästa vecka är att sätta igång mer med aktiviteter, sätta igång min kropp och dra mig till gymmet, jag har gymkort och jag har absolut inga bortförklaringar så därför ska jag minst ha kört intervaller ute 2 gånger nästa vecka och minst 2 gymbesök! Jag kan och jag ska!

Tips från coachen

Anders och Skynda långsamt följer ju med i varje steg jag tar. Jag är så otroligt glad att jag får lufta vilka tankar och känslor som helst och jag får feedback om vad som är bättre eller viktigare att tänka på.

Denna veckan har jag haft problem med sömnen, att kunna sova en HEL natt utan uppehåll då jag vaknar av en dröm, varje natt. Så då fick jag tips om att meditera, äta rätt och röra på mig. Alla dessa saker är viktiga i vår cirkel, fallerar något så faller allt ofta. Så bygger jag bara sakta och säkert upp en bit i taget så ska sömnen bli bättre. Fortsättning följer på det.

Även fått tips om olika övningar jag kommer behöva för min instabila höft. Träning över huvud taget behöver jag för att min kropp ska fungera. Jag har en gammal skada i ryggen, i foten och då höften som bara dem stora områdena behöver träning med jämna mellanrum. Jag vägrar vara 80 år i kroppen längre, jag är snart 25 år och ska vara det ett helt år till tänkte jag!

Tacksam för all pepp

Alla ord jag fått denna veckan har varit helt underbart att höra. Det hjälper mig otroligt att få höra hur mycket vänner och familj stöttar mig, inte bara i detta men i själva livet. Jag är rent bortskämd med kärlek och vänskap.

Jag är en sucker for quotes hehe så här avslutar jag med ett såklart!

Ta hand om er själva och varandra, heja er!

//Louise