Jag vill, jag kan, jag SKA!

Orden jag fått höra och sagt sedan jag gick på mellanstadiet då en gammal vän och jag stöttade varandra med att säga detta inför prov, inför tävlingar och när man kände sig nere. Det hjälpte faktiskt. Trots att det var jobbigt vissa perioder så hörde man dem orden i huvudet och då började man le igen. Klart jag ska. För jag vill och kan. Och då kommer det att gå.

Det har varit alldeles för många år av negativitet och oro. För jag varit för blind över hur det verkligen är. Under dem negativa perioderna blev jag skyddad av mina vänner och familj för det onda istället för att ställa mig öga mot öga och möta det. Bitterljuvt kan man väl kalla det. Jag önskar att jag gjorde lite mer annorlunda i vissa situationer men jag ångrar det verkligen inte. Hade jag ångrat mig så hade jag ju inte varit den person jag är idag.

Jag tror att saker och ting händer av en anledning och det var meningen att vissa saker skulle hända i de tillfällen de gjorde. Hade jag då gjort annorlunda innan så kanske jag hade tacklat det på ett annat sätt. Men varför ska jag gräva ner mig i det jag KUNDE gjort? Det är väl bättre då att fokusera på hur jag kan ta det vidare härifrån. Från nutid.

Kroppens olika signaler – Hur läser man dem bäst?

Jag har ett jobb som kräver att man är på topp varje minut man är där då det handlar om service och hantera stress. I feberyran har det inte funkat så bra medans man kan stå ut med lite huvudvärk. Jag har alltid haft så hög arbetsmoral och alltid velat utvecklas till den bästa jag kan bli och helt enkelt jobba för att bli bäst. Så när stressen blev sig mer påmind så började jag förstå fler och fler signaler. Jag började förstå vart min gräns gick.

Det är faktiskt okej att lyssna på sin kropp

Jag har alltid sett mig som ett otursbarn som det regnar på hela tiden. Men vad är det för sätt att se på sig själv? Jag kan ju inte vara fredag den 13e personifierad eller ha det regnfyllda molnet över mig ständigt. Det hade med min inställning att göra. Desto mer negativ och ledsen jag var desto mer sjuk blev jag. Det fanns perioder då jag var sjuk från och till var fjärde vecka i över ett halvår.

MEN det har jag alldeles för länge levt på, tyckt synd om mig själv. Och varför egentligen? Till vilken nytta? Jag har ju inte mått bra av det sedan dess ändå så då tänker jag bryta det mönstret. Jag tänker må bra och göra vad jag kan för att undvika att gå tillbaka till det beteendet. Att tycka synd om mig själv. Det är inget för mig längre.

Mina nya och eviga frågeställningar

Vad behöver jag?

Vad vill jag?

Hur kommer jag framåt härifrån?

Som min coach Anders präntade in i mitt huvud när jag var som mest nere och stressad. Jag såg orden men kunde inte ta in dem just då. Men efter att få tänka lite på dem och faktiskt ställa mig själv frågorna så började jag förstå. Jag började tänka vad jag ville och klättrar sakta men säkert dit!

Tänk vad bara tre veckor kan göra med en. Vad man kan göra på tre veckor. Det är fascinerande och riktigt kul att se ens egna utveckling. Det är så kul att känna sig stolt för den man är, den man blivit och den man växer ännu mer till att bli. Jag är så peppad till det!

De tre frågeställningarna är de bästa jag hört på otroligt många år. De är tre frågor som hjälpt mig när jag som mest behövde det. Så där har jag min motivation till att växa ännu mer som person. Något jag nu redan börjat med. Varför vänta när du kan börja att förändra ditt liv idag?