“The only true failure is when you stop trying”

Detta citatet har funnits med mig ända sedan jag såg filmen The Haunted Mansion som är en fantasy, komedi från 2003. Själva filmen är väl inte en favorit men när de nämner detta citatet så väcktes någon gnista inom mig. Detta var orden som skulle tatueras på min kropp och vara med mig för alltid. Det fastnade verkligen i mitt huvud och jag försöker plocka fram det så fort jag behöver det. Så när folk frågar vad mitt favoritcitat är så finns det inget annat än detta!

Unna sig – gott eller ont?

Du behöver bestämma dig om hur du ska behandla dig själv. Vissa kör på uttrycket “att unna sig”. Anders väckte mig verkligen när han berättade sin version av uttrycket. Jag blev faktiskt väldigt chockad. Tänk att jag bara gått with the flow och aldrig riktigt analyserat på egen hand och fått egna åsikter? Bara hämtat massa information och åsikter från alla andra? Det förstår man ju inte tills någon väcker en. Och väldigt ofta har det varit Anders och Skynda Långsamt som gjort det. Väckt mig och ruskat om mig. Att jag måste hitta mina värderingar, mina åsikter och mina mål. Klart har man mål tillsammans också men det är ju väldigt viktigt att alla människor har egna åsikter och mål. Det är ju ändå så vi växer som människor. Att ta beslut för att nå mål som vissa tror är helt omöjliga. Våga chansa och lita på sig själv.

För om du inte tror på dig själv, vem ska då göra det?

Som jag tolkade det Anders sa om att unna sig var att analysera ordet mer. Vad betyder det? Min tolkning är då att vill man ha något, behöver något eller bara sugen på att äta något så ska man bara göra det. Inga men, inga undanflykter, ingen ångest efteråt. För man ska ha ett naturligt och hälsosamt förhållande till mat. Man ska inte koppla mat med sorg, lycka eller kärlek. Bara hålla det på en hälsosam nivå.

Jag analyserar mat på grund av min IBS. Reagerar jag på paprika så äter jag inte paprika på ett tag. Men jag förknippar inte längre paprika med IBS. Jag vill inte gå runt och vara rädd för mat för då kopplar jag ju mat med rädsla och det kan leda till otroligt dåliga vanor och sjukdomar till och med. Och jag vill ju gå andra vägen, jag vill ju bli frisk och må bra.

Hur fortsätter jag att jobba med det?

Vi behöver mat för att leva och beroende på om du är idrottare eller inte så äter vi ändå lite olika. Olika mycket av allting och vissa går på deff-diet, jojobantning eller andra dieter och matscheman, men vad är vi ute efter? Varför ändrar vi helt plötsligt våra liv och anpassar maten efter vilka mål vi sätter. Alla har ju inte samma mål som mig och det är ju det som är det bästa för allt passar inte alla.

Jag vill försöka tänka att mat är behövligt och det är därför jag vill äta just mat och inte snacks som jag kunde göra innan. Leva på godis på gymnasiet höll mig nere i vikt för att jag inte åt så mycket mer än det. När jag då började äta fiberrik och riktig mat så la ju kroppen på sig för jag slutade så klart inte med godiset heller. Nu är man ju klokare och vet hur jag ska göra för att inte må så igen.

Så det där med att unna sig så säger jag inte det längre, jag vill inte heller hata på ordet och bli sur när folk använder det. Utan jag låtsas som att jag inte hört det bara. Det jag vill komma till och jobba vidare på är att se mat för vad det är. Om jag reagerar på fet mat och godis, varför i hela friden äter jag det då? Varför utsätter jag min kropp för det? Jo för att jag i många år förknippat mat med glädje. Med att jag är lycklig fastän jag absolut inte är det länge.

För ca 6 månader sen när jag blev coachad av Anders första gången så fuskade jag efter en månad, jag avvek från matschemat. Jag tog en tugga av en bulle och fick skuldkänslor för att jag föll för frestandet. Men Anders visade mig då hans version och jag ändrade mig väldigt snabbt efter det. Om jag vill äta en bulle på ett kalas så går jag inte upp 5 kg bara på den bullen, det är onödigt men jag ska inte längre lägga några känslor i det. Så det är något jag jobbade på väldigt mycket och hade inte skuldkänslor längre. Jag tänker bara efter en extra gång och ser om jag verkligen behöver den bullen. Kommer den ge mig energi eller är det bättre med lite frukt istället?

Vad är jag ute efter nu?

För vissa är det lite lättare att sluta med att äta socker och onyttigheter, för andra är det lite svårare att bara sluta på studs. Jag är en av dem som hade svårt att sluta på studs då jag var beroende av socker. Det var verkligen inte lätt men allt handlade om att bestämma sig. Jag bestämde mig bara. På studs. Jag visste ju vad mina mål var och hur skulle jag då ta mig dit? Det är frågan jag ställer mig när jag blir jättesugen på godis eller bullar. Jag behöver inte den, jag klarar mig utan det och det saktar ner mig och min väg till mina mål. Det är så viktigt för mig att få hjärnan och kroppen att agera i ett och jag måste ställa mig själv frågor i huvudet för att inte glömma min mål och tankar om mitt liv nu och framtiden.

Jag anser att det är otroligt viktigt att man har egna frågeställningar så fort man är på väg in i ett sidospår som man inte vill hamna i. Tänk efter en extra gång.